Säg oh-ah!

Sitter så här dagen efter Bragematchen slötittar på Trelleborg-Halmstad och det slår mig att det är så här de flesta matcherna i Superettan är. Nästan ingen publik (ingen som märks i alla fall), mycket kamp och tämligen mediokert spel. Vi grönvita är vana vid ett bra tryck på matcherna och fans som stöttar i vått och torrt. Trots att vi med all säkerhet inte har något mer att spela för den här säsongen var det över 6000 personer på Söderstadion igår för att sjunga fram Hammarby. Mycket imponerande.
Kanske var det så att en del nervknutar hade släppt sedan BP-matchen, eller så är Brage helt enkelt ett sämre lag än BP, men våra grönvita hjältar inledde matchen riktigt imponerande och det kändes helt logiskt att Kennedy skulle få skriva in sig i målprotokollet innan halvlekens slut, men som han gjorde det. Först med en riktig frisparkskanon upp i krysset, och fem minuter senare med en hörna direkt i mål. Att bli pappa var uppenbarligen något som verkligen gjorde susen för målformen.
Kvällen slutade med en stabil 3-1-seger efter att en rejält spelsugen Lallet fått punktera matchen i slutminuterna, och på det hela taget var det en rättvis trepoängare för Bajen igår kväll. Om vi lyckas bibehålla det spelet ska vi absolut kunna gå upp nästa år. Om nu inte HBK torskar mot Trelleborg ikväll, och så har de Öster nästa omgång....äh, förresten, glöm det.

Säsongsavslutning

Jaha. Då tog säsongen slut. Man skulle kunna skriva något om pajasen i blått som skulle föreställa domare, men den dominerande känslan är tomhet. Domaren var dålig åt båda hållen, han var dålig i första halvlek, i andra halvlek och han var till och med dålig i paus. Men det var inte domarens fel att vi torskade idag. Vi torskade för att vi inte spelade bra nog, och BP vann rättvist. Vi kommer inte att gå upp i Allsvenskan i år, och vi kommer inte att åka ur heller. Vi befinner oss i det ljummet tråkiga Mittens Rike. Och det var så klart inte idag som Allsvenskan gled oss ur händerna. Man kan inte ta så lite poäng på hemmaplan och räkna med att vara ett topplag. Man kan inte göra så lite mål som vi har gjort i år och räkna med att gå upp.
Och även om det känns deppigt just nu försöker jag lyfta blicken och titta fram emot nästa säsong. Då kan vi kräva en topplacering. Och det är bara sju månader dit.

Kingen gled in

Med några dagars distans sedan konungens återkomst (Sagan om ringen-referenserna har stått som spön i backen i Bajenland på sistone, men jag kunde inte hålla emot. Det blir säkert mer av den varan framöver också.) kan man konstatera att det uppumpade självförtroendet inte har blivit mindre av insatsen mot Ängelholm. Jag brukar vara försiktig med att ryckas med i olika typer av masshysteri, men det är svårt att inte ha bra självförtroende som bajare just nu. Vi äntligen spelarmaterial för att lämna källaren och ta oss tillbaka till finrummet där vi hör hemma. Det känns lite tråkigt att det bara är 24 poäng kvar att spela om den här säsongen, för både Halmstad och BP ligger ju ganska många poäng före oss, men nu hoppas jag att vi kommer att kunna vara med och ge dem en match om kvalplatsten i alla fall. Om vi vinner mot BP nästa omgång krymper vi avståndet uppåt, och då kanske, kanske....